Igår var ju jag iväg och kollade lite i affärer själv, gud vilken nytändning jag fick av det! Väl inne i provhytterna kom tankarna: "men gud vad stor jag är!", "såhär kan jag inte se ut!" Och så vidare. Men sedan tänkte jag: "herregud jag födde ju barn för drygt sex veckor sedan! 

 

Jag var inte så liten innan graviditeten heller, men jag gick upp väldigt mycket under den och många trodde jag väntade tvillingar med tanke på den magen som jag hade. Jag är inte helt nöjd med min kropp med tanke på hur pass tränad jag har varit men vet ni vad?

 

Jag är ändå rätt så stolt med vad min kropp har åstadkommit! För mindre än två månader sedan födde jag ett barn, och innan dess hade jag burit på detta barn i 40 veckor. Det barnet har vuxit och kommit till liv inuti min kropp, hur coolt är inte det? Kvinnors kroppar är otroliga, för idag känns det inte i mitt kropp att ett barn på nästan 3,7 kg kommit ut ur mig. Våra kroppar kan gå från att vara nästintill helt trasiga, slappa och uttöjda till max för att sedan bara några dagar/veckor efter se nästan helt normala ut.

 

Bild nummer ett är jag i vecka 39+0, Melvin kom i vecka 39+6. Bild nummer två är från igår.