När jag igår skrev inlägget om hästar, ja, sedan dess har det varit mycket häst i mina tankar. Jag började tänka tillbaks på gamla minnen och alla de hästar som har satt spår i mitt hjärta. En häst som fanns på denna jord en alldeles för kort stund men som lämnade ett stort avtryck inom mig är och kommer alltid vara Jazmina. 

 

Min alldeles första egna häst. Som jag skrev i det tidigare inlägget så dog hon väldigt tragiskt endast tre år gammal, då var jag 16 år. Nästan ett år efter hennes död gjorde jag en video. Denna video är för mig helig, bilderna i denna video har jag ej kvar då min dator som alla bilder fanns i blev stulen för fem år sedan. Så detta och minnena, är allt jag har kvar av henne.