Sömnlös
Snart har nio månader gått där jag inte har fått en enda natt med sammanhängande sömn. Det närmaste jag har kommit är faktiskt för fyra veckor sedan när vi var och hälsade på min pappa. Då sov jag fem och en halvtimme i stöten och det var länge sedan jag kände mig så utvilad.De senaste två veckorna har jag sovit på våran soffa hemma då jag blivit extremt lättväckt plus att jag har så ont överallt. Det har resulterat i att jag är vaken hela nätterna och sover i sängen när min sambo går till jobbet klockan fem. Sedan tar det alltid drygt två timmar för mig att somna så jag sover mellan sju och nio eller sju och tio ungefär.
Men inatt har jag inte sovit någonting, jag har bara gråtit. Jag vet inte om gråten beror på sömnbrist men jag känner mig helt nerkörd. Jag känner mig helt knäckt!
Jag vill nästan döda min sambo varje natt och varje dag för att ingenting fungerar och när jag inte får någon hjälp eller är själv så bara gråter jag. Jag vet inte vad jag ska göra, denna smärta, att ingen vet vart den kommer ifrån- jag blir galen ska det vara såhär att vara gravid?
Jag förstår mig inte på de som säger att det är underbart att vara gravid, det är hemskt! Jag hade aldrig ens önskat min värsta fiende detta!
Här är i alla fall en som njuter av sömn och som kan sova genom allt, mitt ljus i allt mörker!
